Semesterlängtan? Läs på lärarutbildningen!

Måndag. Högskolehets. Stress. Betygsångest. I wish... När det blev överenskommet att jag kunde läsa c-kursen i bild på 'distans' - d v s närvara vid viktiga föreläsningar och seminarier och lämna in uppgifter via mail - så trodde jag faktiskt att jag skulle få jobbar hårdare än jag någonsin gjort. Att jag skulle ha deadlines för inlämningar precis som övriga klassen och att jag säkerligen skulle få extrauppgifter så att mina lärare skulle kunna hålla koll på att jag verkligen hänger med och läser vad jag ska. Men så är icke fallet. Jag tar tåget till Kalmar en gång i veckan och det är vad jobb jag har att göra. När klassen förra veckan hade ett bokseminarie fick jag inte ens mailat frågorna till mig och när jag påminde min lärare fick jag inte ens ett svar. Rena semestern tycker säkert några och undrar varför jag ens gnäller, det är väl bara att tacka och ta emot..?

Och det är just denna attityd som driver mig till vansinne. Slappheten. Slöheten. Latheten. Och när den t o m visar sig bland lärarna på Lärarutbildningen (japp, det är den jag går) så blir jag faktiskt orolig och aningen rädd. Det enda man läser om dagens skola är att den är på väg utför. Betygen blir sämre - ämnena utarmas - eleverna blir stökigare - lärarna allt mer maktlösa. Är det inte på Lärarutbildningen som vi ska lära oss att vända denna nedåtgående trend? Är det inte vi som 'morgondagens lärare' som ska kunna hanskas med situationen? Kan då någon svara mig hur detta ska göras när inte ens vi som lärarstudenter har någon press på oss?

Detta är ingenting som jag bara lagt märke till nu bara för att jag själv går omkring uttråkad. Det har funnit där sedan jag började i 2006. Människor verkar valsa rakt igenom. Utan större ansträngningar. Och vad jag skulle säga utan större ambitioner. Många var de gånger då jag och ett fåtal andra satt kvar efter lektionstid, innan lektionstid och på helger för att vi inte bara var intresserade av uppgiften utan för att vi faktiskt inte nöjde oss med annat än högsta betyg. Vad fick man höra.. jo att man alltid överarbetade allting!!! Minns speciellt hur en grabb i klassen påstod att vadå teorier och sånt, som bildlärare är det väl bara att ge dem penna och papper och säga åt ungarna att rita... Och en sån blir godkänd? Han ska ut som lärare sen bland våra unga - vara en förebild.. Det är skrämmande! Det känns som om vi är oroliga för skolans utveckling nu så kommer det minsann inte bli bättre i framtiden! Lärarutbildningen är slapp!

Att jag hittills hållt mig aktiverad och funnit den givande har helt berott på mitt eget engagemang - att jag brinner för bild och estetiskt skapande. Tror också att det beror på att jag är i den åldern jag är - har varit med om saker och ting - har lite perspektiv på min värld och min omvärld - jag kan ta en ledarrolll och framför allt, jag vill lära ut och dela med mig av den värld som jag älskar så - bildvärlden!

Speciellt i den tid vi lever i nu - media styr och genomsyrar så många unga människors liv. Det är så oerhört viktigt att vi lär dem att hantera den. Analysera den - granska den - förstå den - motstå den. Skolan idag kommer långt ner i stegen över vad som påverkar unga. Hur ska dagens skola med sin futtiga budget kunna konkurrera med dataspelen, modevärlden, tv-programmen, dessa industrier som omsätter summor vi inte ens kan tänka oss. När ska skolan satsas på igen? Time is running out...

image13
I'm rather Puzzled!!!



Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , ,

Kommentarer/Comments

Åsiktsfrihet här / Freedom of speech here:

Namn / Name:
Kom ihåg mig?

E-postadress (valfritt) / Email (not required):

URL - din Blogg / URL - your Blog:

Din Åsikt / Your Point of View:

Trackback