PixieKatten

Oj, hann bli ganska trött medan jag skrev på engelska. Men jag tar det lite kvickt på svenska ändå. Om ca 20 dagar beger jag mig till Kina med start i Shanghai. Och det ska bli så himla kul och spännande och jag reser med Söt och jag vet att hon och jag kommer ha det gött ihop. Jag ser fram emot våra 30 dagar i Kina så mycket att det gör ont i mig men det är ok - det är bara all förväntan som gör sig påmind och jag tycker om att känna den där inom mig. För det betyder att jag ska resa. Vilket jag älskar över allt annat. Men som sagt, inläggets rubrik handlar ju om Japan och så ska också själva inlägget göra.

Japan. Jag har varit där de senaste 3 åren och backpackat. Och det känns mycket konstigt att jag inte ska dit i år igen. För det är som om jag lämnat kvar en bit av mig själv där. Jag känner som om något fattas. Jag tror det är min själ som stannade kvar (därav kommer beskrivningen av min blogg högst uppe på min sida). För hur kan jag annars förklara att hade jag åkt dit så hade jag åter känt mig hel. Jag bara vet det. Jag vill vara där. Jag behöver vara där!

Så jag tror att jag bestämt mig. Året 2009 blir året då jag sticker så fort skolan slutar och sen reser där hela sommaren till skolan börjar igen i september. Det kommer bli dyrt men jag kan jobba lite där - undervisa engelska privat - och så får jag ju skaffa mig ett jobb här på hemmaplan. Det löser sig. Det vet jag att det gör. Alltid.

Nu ska jag sova. Imorgon blir det parkhäng.
God natt!

---

Rösta på mig
Tags: japan, resa, kina, backpacking, travel plans, resplaner, behov, china, karta, map

Nyss hemkomna från en trevlig eftermiddag i Chester där vi (eller främst jag) var turistiga och också hade canneloni-lunch på Watergate arms som också går under namnet 'The Crypt' p g a att det ligger under marken och enda belysningen är stearinljus. Är nu tillbaka i Winsford för att samla krafter inför kvällens utgång som ska bli mycket intressant. Att dricka öl i nordengelska hålor kan innebära att precis vad som helst kan hända. Folk här har ryktet att vara lite.. ummm.. mer udda än man är van vid hemma.. Och ifall min värd får för sig att kolla in bloggen så kommer här dagens lilla engelska inlägg:

Thanks to my guide / bro for a great afternoon in Chester!! Doing a fantastic job so far. Bit disappointed I didnt see any ghosts but then on the other hand I got to witness the amazing amphitheatre! That one blew me away! ;b However I got to sit on an ancient roman pilar thingie - now not everyone can brag about that! Whoohoo!

Här följer en liten bilddagbok över dagens utflykt:






ALLA FOTO: ©M.P (me!!)

---

Läs mer om chester, foto, bilder, resa, resor, storbritannien, romarna

Upp tidigt denna fredag och har mer eller mindre kastat i mig frullen för att komma iväg till korthuset och köpa vadderade kuvert och sen swisha och ta passfoto och sen till mamman för att skriva ut alla handlingar som behövs för att till sist komma iväg till posten och skicka iväg allt dubbelt rekommenderat - både mitt och deras svarskuvert. På deras hemsida står att det normalt tar 10dagar att få ärendet behandlat. Men med min vanliga otur så vet man ju redan att något kommer gå snett på vägen. Och runt den 10e april kommer jag sitta och gnaga på fingrar, knogar, armågar och t o m tårna och fråga mig fördärvad vart mitt pass tar vägen. Den 16e måste jag ju ha det för att åka till Eddan. Ryan Airs hemsida ger blandade svar om man kan åka på sitt ID-kort. På svenska sidan står det att det är ok om det är utfärdat av en myndighet inom EES regionen. Men det är ju självklart för bra för att vara sant - för går man in på den engelska sidan så står det att det visst är ok - men bara inom länder som är med i Schengen. Vilket Storbritannien inte är... tror jag...Och för det andra så är mitt ID ändå utgånget. Så vill jag ut och ens försöka åka flygplan med ett sådant så är det bara att sätta igång och skaffa ett nytt.

Någon som vet något gällande kinesiska visum eller resa med ID - lämna kommentar - stilla mina nerver - kanske jag kan få sova inatt. Lustigt hur ens säng kan kännas som en lumpig knölhög under natten medan man ligger där och vänder och vrider på sig och inte kan sluta grubbla och vet att timmarna går och till sist mer eller mindre svimmar av trötthet. Men på morgonen när väckarklockan försöker tuta liv i en då är sängen plötsligt som att sova på moln. Den verkar forma sig efter ens kropp och man vill inte alls stiga upp. Kroppen har precis slappnat av och är blytung. Hjärnan är i ett tillstånd då den är så trött att den struntar i allt. Försenat visum, inställd Skottlandsresa, besvikna vänner, en ännu mer besviken oresenär - whatever! Jag vill sova!

Right. Inte slösa med tiden. Idag är den dyrbar. Tid är pengar och vad gäller detta så har jag inte mycket av nån av dem. Gulp! Got to go.

---

Läs mer om visum, kina, id, panik, sömn, edinburgh, ryan air, pass

Nyvaken med nybryggt kaffe i handen. Vet inte när jag gick och lade mig inatt men när Kalmartrippen gick i stöpet så satt jag oppe med min guidebok och lusläste om Kina. Vet inte när jag somnade men det var nog sent - eller väldigt tidigt om man säger så. Summan av kardemumman är att jag omplanerade rutten en aning. Det gick ju inte att låta bli eftersom jag till min stora glädje fann att finfina stränder låg inom avverkningsbart avstånd. Så det ser ut som om jag och Maria får våra kokosnötsdrinkar nere vid vattnet trots allt. Att det fanns hajrisk är nog något jag ska hålla tyst om - hon som är lite orolig för att bada i svenska vatten lär ju inte ens doppa stortån om hon vet att det finns hajar i krokarna. Personligen sätter jag stort tillit till hajnäten. Bada är ett måste.

Jag som är en sucker för statyer och skulpturer låg verkligen och mös så jag rös inatt när jag läste på. Speciellt när jag kom till avsnittet om Leshan och den gigantiska Buddha statyn Bara öronen på honom är 7meter långa!


Bild lånad från:
http://www.farhorizon.com/Southeast_Asia
/images_under_china_skies/Leshan_buddha

Denna veckan ska visumansökningarna in. Det börjar bli verkligt nu. Ska bli så underbart att vara ute på vift igen. Satt och laddade upp foton på flickr härom dagen när jag insåg att jag nog tappat bort nån cd med bilder från tiden i Eddan. För att detta tragiska öde inte ska återupprepa sig så tänkte jag att nätet nog är en tryggare förvaringsplats än mina flyttlådor. Och medan jag satt där och laddade upp och ändrade namn mm på dem så blev jag bara så himla glad över att jag är jag. Så många man träffar på genom t ex skola och som knappt varit utanför de svenska gränserna. Och här har jag bott flera år i Skottland och varit i Japan 3 gånger, Korea 1 gång och på flera platser i Europa. Jag kom bort från smålänska Sleepyville med hjärnkontoret intakt och sitter nu i Malmö med en stundande resa till Eddan i april och sen Kina i juni. När jag ser mitt liv på det sättet så blir jag arg på mig själv för att jag kan vara en sån jädrans gnällspik. Att vara jag är minsann inte fy skam - även om mitt hår för tillfället driver mig till vansinne, haha ;o)


Edinburgh Castle at night

Och med den tanken liggandes i maggropen och pirra ska jag nu höja volymen på Electric feel och ta mig ut i köket och förbereda min frulle. Vad dagen har i sitt sköte återstår att se. Min ilska har iallafall lagt sig och det är ju huvudsaken. Kalmar förtjänar inte att vara min energitjuv. Sånt klarar jag av alldeles utmärkt på egen hand - men idag är inte en sån dag. Idag är en glad dag. Solen skiner. Tror jag ska ut. Dock vågar jag mig inte på ett kaffesession - hehe - spelar ingen roll hur glad jag är för barnskri kan få ner humöret på den bästa...

Över och ut.

---

Läs mer om kina, leshan, buddha, edinburgh, resa, bilder, lonely planet, flickr

Resan är bokad!!!
Helgalna flypriser med Ryan Air. Tur och retur Skavsta och Liverpool - 78kr, inkl flygskatter!! Plus det läggs tåg mellan Malmö och Nyköping - 212kr t o r. Så jag kommer resa för sammanlagt 290kr till England. Det tycker man om! Och där borta fixar Stooie billiga tågbiljetter till mig. Liverpool till Edinburgh - 10pund. Plus att han hämtar mig på plats i Liverpool med sin bil när jag kommer. Så himla fin människa!!
Och jag som låg och räknade och räknade inatt om jag skulle kunna unna mig denna tripp utöver Kina. Och det kan jag! Tjohooo! Fan va fint det ska bli. 16e april drar jag och kommer tillbaka till Valborg. Tar med lappisen och sitter där borta och skriver min c-uppsats. Ingen sol idag men jag är glad ändå!

Time to post Tradera thingies. Märkligt hur folk kan bjuda på saker där det uttryckligen står att jag vill ha betalt inom 3dagar för jag vill ha en snabb affär och sen är dem lide stora i korken och säger att de inte kan betala förrän om 2,5 vecka (idag) och sen avslutar de samma mail med ett kram som om vi vore några jävla kompisar. Menmen, jag orkar inte få minus för en sån bagatell som att lägga ut en auktion igen fastän budaren betett sig fel. Så jag väntade snällt. Och betalningen kom idag. Tur det annars skulle jag nog personligen åkt till Luleå och tryckt ner frimärkena som tanten bjöd på i halsen på henne! Såna människor stör mig något grymt!

Men men.. inte hänga läpp.. bara att höja volymen på Taper Jean Girl och le och va glad och hoppa raka vägen ut i det fria så jag får någonting gjort idag utanför lägenheten!
A-ha!! ;))

---

Läs även andra bloggares åsikter om ryan air, tradera, resa, storbritannien, vänskap

Idag mailade jag alla parter för en sista koll så att datumen är ok. Hittade flygbiljetter till finfina priser - 1kr styck om man flyger från och till Göteborg. Så förhoppnings bokar jag redan ikväll och den 16e april drar jag först till Gaby i London, sen Stooie i Manchester trakten, sista stoppet blir Edinburgh och där stannar jag en vecka. Ska försöka få några skift på The Caves. Sist tjänade jag en tusing för en kvälls jobb.. bra extrakosing.. och så fick jag ju servera ostron till Edinburghs grädda - författaren Ian Rankin med flera.. De hade sin årliga ostronträff med champagne och grejor.. det var verkligen en trevlig kväll. När jag är där tänkte jag även försöka göra upp med Norrie om några veckors jobb efter Kina i sommar. Att tillbringa hela sommaren i Malmö och ett sista minuten jobb på typ Konsum - no no no NO WAY! Speciellt inte om man kan tjäna mer än det dubbla på kortare tid och samtidigt få va i Eddan under festivalen. Saknar pulsen och stöket och störiga turister (trodde fan aldrig jag skulle uttala dem orden!!). Och Spiegeltent - efter några vita månader i Malmö kommer dear ol' Smeagol te sig härligare än någonsin! Plus att få stå bakom bardisken igen - jag ångrar inte att jag gav upp yrket inom bar och restaurang - men jag saknar det något grymt ibland. Har man gjort det sedan 1997 så blir det en del av en. Men förlorar man en sak så vinner man något annat. Under åren i Edinburgh hade jag ingen tid att måla eller skapa kreativt. Det har jag nu. Och det är vänligare mot min arma kropp. Inga tunga lyft och kånkande på kilo efter kilo med tallrikar eller brickor med en massa glas och flaskor.. Inget mer glaskross så att knogen skärs upp så benet sticker ut - och min dumma nöt fortsatte jobba - det var jag ju fredagkväll, and I was in charge! Jobbet före hälsan. Jisses...

Nu ska jag fortsätta lägga upp saker på Tradera åt Toadie och även mamman har börjat anlita mig - hehehe - borde nog öka min avgift om det fortsätter så här.. 10% av försäljningen för vad som blivit en jäkla massa jobb. Jaja, har man inget att göra studiemässigt så är ju iallafall detta nån form av sysselsättning..


Aah - sommar i Eddan 2005 - mys!! Leve Pear Tree House!

---

Läs även andra bloggares åsikter om edinburgh, resa, fringe, sommar, minnen, caves, bartender

En liten bloggsession innan jag kryper ner under täcket och sover tillbaka lite ny kraft till min arma kropp och hjärna. Helgen i Köpenhamn var hur kul som helst och VT-killarna riktigt trevliga prickar. Jag mötte Stooie kring 15-tiden och vi checkade in på hostellet och gick sen till City Pub på Vesterbrogade och tog nån öl innan vi mötte Claus, Raz, Jon och Allen från VT. Vi hade middag på ett vietnamesiskt inneställe men då de inte tar bokningar så lyckades vi på något sätt få ett bord utan att vänta länge alls, till skillnad frånn många andra där inne. Jag käkade en kall nudelsallad med vårrullar och dippsåser och till drack jag en cocktail gjord på färsk mango och rum. Riktiga höjdare!

Efteråt körde vi en pubrunda och ställena som de tre Köpenhamnsborna valde var gemytliga och av varierande stil. En var sådär danskt avslappnad och mysig, en lite trendiare och slutligen en som nog valdes speciellt åt mig - ett rockhak med bra priser på cocktails. Den förstnämnda var ett verkligt lustigt ställe. De serverade specialöl från världens alla hörn och det var en kul grej att testa olika hela tiden. Men servicen var lustig. Stället var fullproppat till den gräns att väggarna nästan bågnade. Dem var 4st som ordagrant sprang runt i lokalen och serverade alla i en rasande takt. Tills livemusiken började. Då var det en stackars kvinna som ensam kutade runt som en förvirrad huvudlös höna. När vi väntat ca 25min på vår öl så gick vi upp och undrade om hon glömt oss. Hon bad om ursäkt och förklarade att anledningen till dröjsmålet var att de 3 andra som serverat innan också var med i bandet som spelade och de skulle bara köra några låtar för att sen servera igen. Ummm.. what!!??? Primetime en lördagskväll och serveringspersonalen extraknäcker som husband. Galet.

Den sista puben vi gick till låg i krokarna kring Istedgade och var verkligen ett ställe helt i min smak. Bra musik, snygga pågar och drycker till rätt förmånliga priser. Ska kolla med de som guidade för kvällen vad det hette och definitivt gå dit igen. Någonstans kring 3-snåret beslöt jag dock att jag fått i mig tillräckligt och Stooie fick sen låna mig en arm så att jag inte skulle trilla omkring för mycket på Köpenhamns gator. På väg tillbaka till vårt hostel så var jag tvungen att ha en macka och efter ungefär 30 minuters beslutsångest och omorganisation av samtliga smörgåsar i disken inne på 7Eleven så bestämde jag mig för en Club Sandwich. Killen bakom kassan var lagom road. Väl framme på DanHostel sög jag i mig ena mackan och hade en skum idé att spara andra halvan till morgonen fastän jag var mer hungrig och istället lade jag huvudet på kudden och däckade gott. Suck, snacka om full och dum.

Hela dagen idag gick jag och Stooie runt i Köpenhamn och gjorde ingenting av det vi först planerat, d v s att gå på konstgallerier och åka skridskor vid Kongens Nytorg. Det var mer lockande att dricka Magners på en irlänsk pub men när dem satte igång storbildsTV:n för att visa fotboll så rymde vi illa kvickt. Promenerade lite mer och bänkade sen oss på Hard Rock Café där vi drack mer öl tills hungern satte in vilket resulterade i att vi åt - på tok för mycket. En supersize nachostallrik med smält ost och guacamole delade vi på till förrätt och sen varsin burgare. Min med blåmögelost och stekt lök på - himmelriket för en bakfull mage - kunde inte sluta äta och höll sen på att spy för jag blev för mätt. Till efterrätt hade vi ännu en promenad runt stan för att smälta maten men vi kunde inte riktigt repa oss helt. Det blev tåget hem kl 20.45 och sovdags för att kunna göra Malmö osäkert imorgon då jag ska guida Stooie i Malmö och sen käka middag på Volym på Möllan. His treat, bara för att han får sova här i 2 nätter. Ah, dessa finfina engelsmännen! Vilka gentlemen!

Jag drömmer redan om min frukost! Rostade mackor med Marmite och ost. Stooie tog med sig 2 burkar till mig. Vilken lycka! Så nu ska jag släcka så att natten ilar och jag kan få stiga upp igen för att få äta.

Goder natt!

---

Läs även andra bloggares åsikter om Köpenhamn, Malmö, lördag, fest, alkohol, Virtual tourist, mat, öl

Står mitt i förberedelserna till en riktig japansk feast!! Gick förbi Sillastryparn på Möllan på väg hem från Synoptik och kunde bara inte säga nej till färsk fisk (och så va ju fiskkillen riktigt yummy han också). Sen ligger ju den asiatiska mataffären bara runt hörnan från fiskaren och det var slutet för den lilla motståndskraften jag hade. Så baserat på vad som var färskaste fisken för dagen så består menyn av laxnigiri och pilgrimmsmussel-sashimi, färsk mjuk tofu med soja och krossad gullök men också inari-zushi, d v s mina älskade friterade tofupåsar som man fyller med ris. Tänkte också göra makirullar med räkor och avokado vilket är första gången så det ska bli spännande. Och sist men inte minst lite sött till efterrätt - datemaki - som är rullar av en väldigt söt omelett, typ. Damn it, blir hungrig bara av att skiva om det. Och såklart får jag ett ton nostalgi i maggropen. Men om man inte kan ta sig till Japan så får Japan komma till en själv.. Så ikväll blir det japansk afton i detta Malmöhem. Kanske ska slå på stort och även öppna min sake.. maybe baby..

Och som om saker inte kunde bli trevligare så har jag fått fram mina gamla Groove Armada skivor. Helt underbart!

Måste dela med mig, enjoy:

---

Aaahh... nostalgitripp.. Japan 2005..

---

Läs även andra bloggares åsikter om Japan, sushi, mat, bilder, foto, minnen, nostalgi, resor, Malmö

Så var det gjort.. biljetterna är bokade. Avresa den 7e juni - ankommer till Shanghai på morgonen den 8e. Efter några dar i Shanghai drar vi söderut för att bland annat åka flodbåt längs Yangtze, råka på apor och sova i tempel på Emei Shan och sen jobba oss norrut mot Beijing där vi sen tar flyget tillbaka till Danmark, men med några stop på vägen såklart. Avstånden är sanslösa. Man kan inte fatta det när man bara betraktar en karta. Men tåg mellan Shanghai och Chengdu skulle ta 40 timmar. Galet.

Vi passade på att boka hostel i Shanghai och Beijing eftersom vi är säkra på just de datum vi anländer och reser hem. Plus att med Olympiska Spelen i Kina kan de va skönt. Vem vet, vips så är allt budget bortbokat och man tvingas boka nått onödigt dyrt.

Men som om detta inte var nog pratade jag med min kära gamla roomie i Edinburgh på msn i eftermiddags. Vi ansåg båda att det var på plats med ett litet besök igen. Så jag bestämde mig för att ta mig en tur dit när vi börjat med c-uppsatsen på högskolan. Då har jag inga schemalagda lektioner på LÄNGE! Nice. Två veckor i Eddan - fint liten vårsemester. Och också en chans att se vad jag går för. Jag har redan fått blandade reaktioner på mitt beslut. Undrande ögon och litet skak på huvudet. Är det så smart? Är hon verkligen redo?

Men jag har inget av bevisa för någon annan. Detta är mitt test. Min chans att bevisa för bara mig att jag visst kan åka dit utan att åka dit igen - så att säga.. Edinburgh får inte förknippas med gamla begär och osunt leverne. Jag längtar tillbaka. Men jag längtar inte efter hur jag levde. Och även om folk inte tror mig så är det så det är. Jag saknar att vandra över the Mound och se slottet högt på kullen. Att se Princes Gardens breda ut sig längs med shopping stråket som är Princes Street. Jag saknar att blicka upp på Arthur's Seat medan jag vandrar nerför en gata i gamla stan på väg mot någon pub. Jag saknar Cult Clothing och märken som Bench och Golddigga (som på de få ställen jag sett i Sverige bara varit blingbling kollektionen.. synd när de gör så mycket annat häftigt..). Jag saknar att köpa billiga DVDs och böcker på Fopp, för att inte tala om älsklingen Avalanche Records.. Och Nachos!! Det är något som svenska ställen inte fattat hur man serverar!! Varma Nachos med massor av smält ost, guacamole, salsa och creme fraiche... Mmmmmmmmmm!!! It is heaven!

Yep i vår åker jag tillbaka i en eller två veckor. Jag tar tillbaka staden.

Och med dem orden tackar jag för mig och tar med min lilla mp3 spelare för att åtnjuta lite Klaxons tills jag somnar. Tack Klubb Uniform för att jag fick dansa galendans till Isle of Her på nyår. Får fortfarande lyckorus när jag hör den låten! :) Go natt!


Nachos på Last Drop Tavern


Arthur's Seat - vårgrön och skön


Mera Nachos åt folket!! Denna gången på Ryan's Bar... Skål Emma!!

---

Läs även andra bloggares åsikter om shanghai, kina, backpacka, edinburgh, beijing

Idag bokar vi biljetterna på MrJet, Köpenhamn-Shangai och Beijing-Köpenhamn, 6550kr. Helt ok pris. Datum: 31:a maj till 1:a juli. Borde köpa en ny ryggsäck. Min har varit med ett tag och remmar har börjat släppa och ryggen får sig en onödig törn. Men den är ju min trogna vän. Den har varit ute på vift utan mitt sällskap när flygbolagen råkat sätta den på fel plan. Men den hittar alltid hem. Den blå/svarta bumerangen...

Fan vad jag längtar efter att få vandra igenom dörrarna på Kastrups flygplats. Människors förväntningar hänger tydligt i luften. Man skulle kunna plocka dem likt äpplen och stoppa dem i fickan som en annorlunda suvenir. Men jag har nog med att hålla rätt på mina egna vandrande tankar. Spänningen som klöser likt krabbor i magen. Inga tramsiga fjärilar här inte. Här snackar vi redig nervositet. Men denna gånger tror jag det blir annorlunda. Denna gången åker jag ju inte på egen hand. Det har varit en fröjd och sann glädje att få upptäcka Japan och Korea på egen hand. Att finna styrkan där man minsta anade att den skulle befinna sig. Hur hamnade min inre styrka så långt borta? Vilken tur att jag stötte på den igen. Bemästrade den. Lärde känna mig själv.

Och en del av mig sitter fortfarande där borta. Jag tror att min själ stannade kvar. Den blickar ut över en trädgård. Ser karpen i dammen blänka gula, röda och vita i solen. Känner lukten av körsbärsträden slingra sig in genom mina näsborrar. En ung munk i gul klädnad kommer skridande och räcker mig bugande en liten kopp te från en bricka. Jag begrundar koppens mönster och ler mot honom "Sugoi desu" (den är underbar). Han bugar igen och ler tillbaka. Han är lite för blyg för att våga tilltala mig. Jag dricker det gröna téet medan solstrålarna värmer mitt ansikte. Lyckoruset i magen värmer lika mycket som den varma drycken. Hur kan man ens tanka tänken på att stanna i Sverige när det finns platser i världen där människor fortfarande bär på en inre vördnad och respekt för annat liv?

Japan är på många sätt ett land som behöver känna förändringens vindar. Som att mannen fortfarande regerar som norm och styr samhället i de flesta lägen. Att komma dit som ensam ung kvinna möttes av många med förundran. Inte minst av tjejer och kvinnor. Att jag är nära 30 år och ogift och utan barn verkade för dem helt otänkbart. Vem tar hand om mig??? Att ständigt få höra hur stark och oberoende jag måste vara blev till slut beviset för mig att så många japanska tjejer så gärna vill bryta sig fria. Men tradition och familj väger tyngst. Och visst kan det vara svårt att på kort tid hitta en lösning i ett samhälle där mannen jobbar 10h om dagen, 6 dar i veckan och har semester 1 vecka om året! Flitigthet är a och o.

Men det kokar under ytan. Med allt ökande antal människor som kommer från väst och jobbar som bl a engelsklärare så påverkas självfallet den unga befolkningen sakta. De inser att det finns andra länder där man får göra lite mer som man vill. Där föräldrarnas ord inte är lag. Där kvinnor kan ha en karriär. I städerna är den starka traditionen knappt märkbar för en turist som inte kommer dit för att skrapa på ytan utan för att uppleva det Japan som resebroshyrer visar upp. Teknologist underbarn med uråldriga rötter: buddhist munkar, varma källor, tempel, karaoke, sushi och Kyotos geishor. Och det är inte illa. Japan är fascination. Och mer därtill.

Men som sagt, idag bokas Kinabiljetterna. Och jag har lusläst min Lonely Planet från pärm till pärm - bläddrat fram och tillbaka och tillbaka och fram igen - får att få ett hum om vad som väntar. Jag har besökt folks sidor på VirtualTourist och tittat på hemsidan för Kinas turistorganisation. Och hur kan man inte annat än att förundras över Shanghais skyline, jätteBuddhan i Leshan, Den Förbjudna Staden i Beijing och naturen på Emei Shan? Jag ser fram emot att gå upp klockan 5 på morgonen för att klockan 6 få träna Tai Chi i en park med människor som är på väg till jobbet. Jag blir hungrig bara jag hör ordet dumpling. Och jag längtar efter att få slappa i solen i Yalong Bay. Måtte vi hinna allt på en månad.
Måtte tiden dit gå snabbt.


Gion Shrine i Kyoto - 2006

Men man kan inte leva vardagen med att endast drömma om det som komma skall. Idag är också en dag. Solen skiner och jag känner att det är en dag för en promenad i Pildammsparken. Kanske mata en anka. Idag är en dag när man bara får va.